Karolinska Institutet

I början på 90-talet ökade antalet allergier snabbt bland barn och unga och folkhälsoinstitutet annonserade 1994 som allergiåret. Krafttag skulle sättas in mot den snabbt växande folksjukdomen; allergier och överkänslighet. Undersökningar visade att ungefär var tredje svensk var drabbad och att antalet allergier hade fördubblats under de senaste 20 åren. Allergi hade snabbt blivit den vanligaste sjukdomen hos barn och kostnaderna som låg på ca 6.5 miljarder årligen skenade.

Mot bakgrund av detta startades BAMSE-Projektet på Karolinska Institutet (Bamse står för barn, allergier, miljö, Stockholm och epidemiologi).. Projektet följer alla barn som föddes på olika geografiska platser i Stockholm mellan 1994-1996 över lång tid, en så kallad longitudinell studie. Sammanlagt deltar 4000 barn i studien. Under de första åren genomfördes undersökningarna genom fysisk post som kompletterades med hälsoundersökningar där lungkapacitet, blodprover och stresshormoner i urin mättes. Dessutom genomfördes intervjuer och tester med föräldrar för att se huruvida t.ex. rökning hemma eller om man bodde på en plats med mer luftföroreningar påverkade utveckling av allergier eller överkänslighet.

Utmaning

Vid den här sortens undersökningar är svarsfrekvensen extra viktig för att få ett så bra och tillförlitligt underlag som möjligt. Ett drag var att välja ett namn som gick hem hos respondenterna under de första åren: Bamse. Skaparen Rune Andréasson kontaktades och han gillade projektet så mycket att han ritade logotypen till projektet.

André Lauber IT-samordnare på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Institutet för Miljömedicin (IMM) har jobbat med Bamse-projektet sen starten 1994. André berättar att det här är ett stort projekt som både innefattar sjuksköterskor, läkare, statistiker, personal som administrerar projektet och kanske det viktigaste; 4000 respondenter. Inledningsvis var det väldigt mycket administration, bara att skicka ut brev till 4000 personer och påminnelser kunde ta veckor och kosta hundratusentals kronor bara i porto. När svaren sen kom in fanns det mycket administrativt jobb för våra statistiker under en lång tid innan vi hade ett resultat.

Lösning

Idag ser vi preliminära resultat minuter efter att enkäten har skickats ut i Liverapport-funktionen i Questback och det har blivit både enklare och betydligt billigare att utföra undersökningar. T.ex. skickade vi ut en undersökning till 30 000 personer under Covid-19 för att se hur bullernivåerna hade påverkat de boende som bodde under den lokala flygplatsen som var pausad under Covid 19 i Bromma.
”2006 vi började använda EasyResearch (förvärvades av Questback 2010) och då fanns det stor skepsis bland våra statistiker om att använda webbenkäter. Det är för osäkert sades det! I början skickade vi ut både via post och e-post för att se om det blev skillnader. Men när både svarsfrekvensen blev högre och administrationstiden minskade blev fördelarna tydliga.” – André Lauber

I början saknades vissa funktioner men produkten har löpande uppdaterats och är idag ett bra verktyg för att skapa enkäter som möjliggör våra forskningsstudier.

Resultat

Genom att anpassa studien efter deltagarna och tydligt informera om hur just deras medverkan hjälper andra barn från att utveckla allergier har Bamse-projektet smått ofattbara 75% i svarsfrekvens från alla som varit med sen projektet startade 1994.

När Covid-19 lamslog samhället insåg vi att vi satt på värdefull data då vi precis hade avslutat 24-årsundersökningen (med respondenterna som följts sen 1994). Många hade bjudits in till en stor hälsoundersökning där bl.a. lungkapaciteten hade testats och det fanns färsk hälsodata på en stor grupp. Covid-19 är ett virus som först och främst påverkar lungorna så vi bestämde oss att undersöka effekterna av covid-19 med fokus på de som hade allergiproblem under hösten 2020. Vi var nyfikna på om vi kunde se vilka faktorer som påverkar om man insjuknar i covid eller lider av postcovid och sammanlagt gjordes 4 undersökningar mellan 2020 och 2022. Resultatet visade bland annat att höga halter luftföroreningar där man bor ökar risken att drabbas av covid-19 då luftföroreningarna minskar kroppens förmåga att stå emot en infektion.

Tack vare Bamse-studien har flera upptäckter gjorts kring allergirelaterade sjukdomar vilket har resulterat i ett stort antal publicerade vetenskapliga artiklar. Bl.a. hur återkommande förkylningsvirus/infektioner ökar risken för att utveckla astma och hur man kan undvika kronisk luftvägssjukdom genom att minska luftföroreningar hos små barn. Den ökade kunskapen gör att ökningen av astma och allergi kan minskas men även möjligheter att lindra besvären hos de som drabbas.