Gävlemodellen

Mobbningen minskade med 40%

2011 släppte Skolverket en rapport: Utvärdering av metoder mot mobbning som visade att många av de vanligaste insatserna mot mobbning inte hade tillräcklig effekt. Dessutom riktades skarp kritik mot kamratstödjarverksamhet och ett ”slaviskt” användande av färdiga program i arbetet mot mobbning, metoder som var vanligt förekommande över hela Sverige och även i Gävle.

Efter att ha läst rapporten kontaktade Utbildning i Gävle professor Peter Gill vid Högskolan i Gävle (HIG). Han var en av de sju som var med och skrev Skolverkets rapport och med i föreningen brottsförebyggarna i Gävle (BIG). Möjligheter diskuterades att ta vara på det som forskningen hade kommit fram till och tillsammans skapa en riktad insats till Gävles skolor.

Som en följd av detta samtal inleddes ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Utbildning i Gävle och BIG och Gävlemodellen skapades. För att mäta resultaten från insatserna, identifiera mobbning, åtminstone på klassrumsnivå (detta eftersom enkäten är och förblir anonym) och de som utsätts för mobbning valde man att använda Questback. För att kunna jämföra Gävleresultaten med skolor över hela Sverige användes samma kartläggningssekvens som i den omfattande nationell undersökningen.

”Innan vi jobbade med Gävlemodellen trodde jag att vi hade ”koll på läget”. Men nu när vi kollar i backspegeln inser vi att vi saknade en långsiktig hantering. Idag har visuperkoll på läget och det fortlöpande arbetet mot mobbning”

Katarina Jonsson: biträdande rektor – Sörbyskolan

Utmaning

Förekomsten av mobbning i Gävle kommunens grundskolor låg nära snittet i Sverige innan Gävlemodellen sattes i verket (8,1%). Vidare en utmaning när man jobbar mot mobbning är att, även om man kan förhindra att ett barn mobbas, visar forskning att de som mobbar ofta byter offer. Samtidigt har många skolor ett regelbundet inflöde av barn i olika åldersklasser vilket gör att bra insatser under ett år inte garanterar att mobbningen minskar året därpå.

En annan utmaning kan vara att få med alla skolor i en kommun. Därför valde man att låta skolorna själva bestämma när de önskade gå in i och arbeta enligt Gävlemodellen. Det blev en tydlig markering att varje skola själv ägde processen vid implementeringen av Gävlemodellen. Denna framgångsfaktor gjorde att alla skolor några år senare frivilligt började använda sig av Gävlemodellen.

(Fotograf – Albin Bogren)

Lösning

Förutom löpande anmälningar skickas en stor enkätundersökning ut under höst- och vårterminerna via Questback och det har skapats en stolthet att som lärare uppnå 100% svarsfrekvens för respektive klass berättar Bo-Erik Simonsson, kvalitetsutvecklare och ansvarig för löpande trygghetsundersökningar vid Gävle kommun. Genom enkäten som är anonym för eleverna får skolorna ett trygghetsindex med information som, till exempel, att på din skola finns det X personer som sannolikt är mobbade. Resultaten ger konkret information om vilka platser som är högriskområden, och under vilka tider, vilket ger ett bra underlag för olika satsningar.

Resultaten från enkäten blir data som bryts ned till klassrumsnivå där alla lärare får en rapport som säger att X personer i din klass med hög sannolikhet är utsatt för mobbning. Resultaten från enkäten följs upp av flera instanser på skolorna. Anställda träffas i: ledningsgrupper, arbetslag, trygghetsteam, elevråd och klassråd för att diskutera och planera relevanta åtgärder.

”Gävlemodellen ökade engagemanget hos våra anställda eftersom det gick att mäta insatserna systematiskt och resultaten har därefter löpande förbättrats avsevärt. Innan gick vi mer på en känsla, nu får vi konkret data från Questback som rättfärdigar konkreta åtgärder mot mobbning”

Mårten Sohlberg – biträdande rektor – Prolympiaskolan i Gävle

Gävlemodellen består av fyra delar

1: Systematik

För det första utreds alla anmälningar som kommer in och det finns en väldigt tydlig struktur för kränkningsanmälning, utredning och uppföljning. Mätningarna görs två gånger per år, medan trygghetsteamen ses varje vecka för att gå igenom eventuella anmälningar som har kommit in via visselblåsarfunktionen i Questback.

Om utvecklingen går åt fel håll analyseras löpande de åtgärder som görs och vad som kan göras annorlunda. Händer det, till exempel, mycket under lunchrasten på onsdagar, så kan vi öka vuxennärvaron och skapa rastaktiviteter som leder till positiv stimulans, berättar biträdande rektor Johan Björck på Solängsskolan. Om det visar sig att det är en specifik elev som utsätter många för kränkningar kan en åtgärd vara att eleven får ett ökat stöd av vuxna på rasterna för att inte misslyckas.

”En elev som utsätter många för mobbning kan till exempel få ett ökat stöd av vuxna på rasterna för att inte misslyckas.”

Johan Björck – biträdande rektor – Solängsskolan

2: Medvetenhet och gemensam strategi

En nyckel är de obligatoriska utbildningarna för nyanställda och att jobba över klassrumsgränserna. Vid varje uppstart kör trygghetsteamen en dragning för alla pedagoger med utgångspunkt i resultaten från den senaste undersökningen och åtgärderna som har införts. Alla nyanställda får även en heldagsutbildning i Gävlemodellen.

3: Positivt skolklimat

För att lyckas, genomförs tydliga aktiviteter för att öka trivseln samtidigt som det krävs att de lärare som är rastvakter är engagerade och tar fullt ansvar för sitt rastvaktande. Det visar att det finns en tillit och ökar trygghetsupplevelsen för barnen.

4: Delaktighet

För att eleverna ska känna sig delaktiga behövs aktiva klassråd, elevråd och aktiviteter som eleverna själva skapar på rasterna. Det kan vara allt ifrån att få stöd för att skapa en fotbollsturnering till en danstävling.

Resultat

Andelen mobbade i Gävle kommun har gått ned till 5.2%, en nedgång med 40% sedan Gävlemodellen initierades vilket är 41% bättre än genomsnittet i Sverige. Samtidigt har ett antal undersökningar visat att mobbningen under en tioårsperiod har ökat i den svenska skolan och den senaste rapporten från Friends visade att var fjärde elev i mellan- och högstadiet uppger att de har utsatts för kränkningar i skolan under det senaste året.

Katarina Jonsson berättar att andelen mobbade barn på Sörbyskolan 2013/2014 fluktuerade mellan 7.6-12% och att de genom ett långsiktigt arbete har kommit ned till 1.5% hösten 2021. ”Vi är stolta men jobbar mot en nollvision”. Hon berättar vidare att ”när skolan får resultatet av undersökningen uppmanas alla pedagoger att noggrant läsa igenom rapporten. Därefter görs analys på klassnivå, årsnivå och skolnivå. Då kollar vi upp om det finns riskområden. Det kanske finns en plats som många upplever som otrygg, eller att många hör kränkande ord. Då gör vi en handlingsplan för det området, med aktiviteter på olika nivåer”.

Johan Björck bekräftar bilden av att det går åt rätt håll: ”Jag har varit här i fyra år och sen dess har vi haft en långsam men stabil trend åt rätt håll. Det betyder att vi gör något bra och närmar oss ett riktigt bra resultat. Vi satsar extra på de yngre åldrarna och har sett goda resultat vilket vi tror kommer att följa med upp i årskurs 4-6”.

”Idag har vi ett strukturerat arbete mot mobbning. Vi är noga med att informera om och alltid göra kränkningsanmälningar. Varje vecka har vi arbetslagsmöten där vi lyfter alla nya kränkningsanälningar som har kommit in. Vi har koll på såväl den som utsätter som den som blir utsatt.”

Katarina Jonsson: biträdande rektor – Sörbyskolan

Framtiden

Att skolor medverkar i Gävlemodellen är givetvis ingen garanti för att mobbning inte kommer att förekomma på skolan. Men dessa skolor har bättre förutsättningar, eftersom de känner till vad forskningen rekommenderar och vad lagen kräver. De får långsiktigt stöd att genomföra enkäter, möjlighet att medverka vid nätverksträffar samt ledningsstöd. Gävlemodellen kan ses som ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån skolans värdegrundsuppdrag. De skolor som medverkar i Gävlemodellen måste långsiktigt fortsätta att prioritera detta arbete och väva in det som en naturlig del av skolans vardag. Gör skolorna det är styrgruppen för Gävlemodellen övertygad om att man på sikt kan minska antalet elever som befinner sig i den vidriga livssituationen som det innebär att vara utsatt för mobbning.

”Vi har verktygen, vi vet vad vi ska göra, konsten är att orka hålla ut och att motivera personalen att fortsätta.”

Mårten Sohlberg – biträdande rektor – Prolympiaskolan i Gävle

Kan Gävlemodellen fungera i andra kommuner/friskolor?

När Gävlemodellen skapades, i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Utbildning i Gävle och Brottsförebyggarna i Gävle, var utgångspunkten de förutsättningar som fanns i Gävle kommun. Bo-Erik menar att man kan ha samma förhållningssätt om man önskar implementera Gävlemodellen i en annan kommun. Varje kommun bör dock finna sitt sätt att arbeta med frågorna. Gävlemodellen kan säkert bidra till att man kan inspireras och kan få idéer, men den går kanske inte att kopiera rakt av.

Gävlemodellen fortsätter att utvecklas

Utmärkelsen European Crime Prevention Award (ECPA) delas ut årligen nationellt i varje EU-land, och varje EU-nations vinnande bidrag tävlar sedan mot varandra internationellt. 2021 var temat ”Förebygga mobbning bland barn och ungdomar – på och utanför nätet”. BRÅ utsåg Gävlemodellen till vinnare i Sverige, vilket gör att den blev Sveriges internationella bidrag. Ur juryns motivering framgår att styrkan med modellen består av ett antal insatser som fungerar enligt forskningen, och att man skräddarsyr vilka insatser som ska användas beroende av respektive skolas aktuella behov. Ytterligare en framgång för Gävlemodellen under året är att Vetenskapsrådet har gjort det möjligt att fördjupa kunskaper om Gävlemodellens långsiktiga och systematiska arbete mot mobbning och annan kränkande behandling. Detta genom ett fyraårigt forskningsprojekt i samarbete med Gävle kommun, Högskolan i Gävle och Linköpings universitet.

Syftet med projektet är tvådelat, där det första syftet är att undersöka hur skolklimat och klassrumsklimat sammanhänger med utsatthet för kränkande behandling och mobbning över tid. Det andra syftet i projektet är att studera hur skolklimat, klassrumsklimat, klassklimat och utsatthet för kränkande behandling och mobbning sammanhänger med elevers studieengagemang över tid.

”Alla vet vad som gäller och vad man ska förhålla sig till; det finns en hållbar systematik”

Mårten Sohlberg – biträdande rektor – Prolympiaskolan i Gävle